Hållbarhet kan visserligen vara en produkt som inte går sönder så lätt och därmed håller länge…
Men begreppet får en annan betydelse när man placerar det framför ett annat ord – som hållbar turism, hållbar framtid och hållbar utveckling.
Då handlar hållbarhet inte bara om att skapa en slitstark produkt som kommer hålla i några år. Det handlar inte heller om att skapa en tjänst eller vara som är lite bättre för miljön än andra produkter på marknaden. Det är lite mer komplext än så…

Enligt FN beskrivs hållbar utveckling som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov”.
För att något ska vara hållbart ska det vara det på tre sätt, samtidigt: ekologiskt, socialt och ekonomiskt. Dessutom ska det vara långsiktigt. Om vi exempelvis pratar om hållbar turism så kan vi förklara de här begreppen närmare på det här sättet:

Ekologiskt
Hur vår verksamhet påverkar miljön, den biologiska mångfalden och klimatet.
Det kan vi se genom att titta på exempelvis energianvändning och utsläpp som görs av oss och våra besökare, maten vi serverar och hur mycket vatten som förbrukas. Men också lite förenklat om vår verksamhet på något sätt stör djur- och växtlivet med ljud, ljus eller utsläpp.

Frågan vi bör ställa oss här är – kan jag fortsätta på det här sättet utan att försämra möjligheterna för kommande generationer att ta del av den här platsen på samma sätt som jag själv, eller vad kan jag göra för att åtgärda det?

Socialt
Hur vår verksamhet påverkar levnadsstandarden för de människorna som bor på och/eller upplever platsen.
Det kan vi se genom att titta på exempelvis arbetsplatsmiljön, löneavtal, jämställdhet osv för de som arbetar inom branscherna. Men också på hur lokalinvånarna upplever att deras livskvalitet påverkas.
Hit hör också att bevara kulturen inom en viss plats och föra den vidare till andra både idag och för framtiden. Ibland inom hållbar turism beskrivs just kulturen som en fjärde hållbarhetsaspekt.

Frågan vi bör ställa oss här är – kan jag fortsätta min verksamhet på det här sättet utan att försämra hälsan och livskvaliteten för de anställda, besökaren och lokalinvånarna, eller vad kan jag själv göra för att åtgärda det? Bidrar min verksamhet till att föra en kultur, tradition eller historia vidare?

Ekonomiskt
Här pratar vi idag om att skapa en cirkulär ekonomi, och därmed komma ifrån den tidigare linjära kedjan av att skapa produkter som användes och sedan slängdes eller lämnades på återvinning.
Med det cirkulära synsättet ska vi inte i första hand köpa nytt utan att först se vad vi redan har att använda eller vad som kan lånas eller köpas begagnat. Vi ser också vad vi kan återbruka eller sälja begagnat innan vi i sista fall väljer att återvinna en produkt. Det kan handla om exempelvis friluftsutrustning, gråvatten, uppvärmning eller inredning.

Frågan vi bör ställa oss här är – kommer vår konsumtion leda till att råvaror förbrukas i onödan och med påverkan för kommande generationer, eller kan vi återanvända det vi har för att minska belastningen på miljö och klimat – och förmodligen även spara pengar på det?

Långsiktighet
”…kommande generationers möjlighet” beskrivs det lite luddigt. Hur lång tid är det? Minst två generationer låter det ju som eftersom det är plural, då snackar vi ju minst 50år. Ska vi ta hänsyn till fler generationer än så, och dessutom till naturens tempo så behöver vi titta ännu längre fram. Det borde innebära minst 100 år fram i tiden.

Frågan vi bör ställa oss här är – är våra handlingar idag, och de mål vi sätter idag, till hjälp för de som kommer leva här om 50-100 år, eller försöker vi bara rädda oss själva här och nu?

 

Bild från Ösjönäs i Tiveden. Detta är den gamla smedjan nere vid sjön som man nu renoverat varsamt och sommartid hyr ut som boende. Ett litet men bra exempel på när turism blir hållbart utifrån ekologiskt, socialt, kulturellt, ekonomiskt och långsiktigt perspektiv.