Turism i Landet Lagom – resfredag.se satte fingret på komplexiteten

Annika på bloggen Resfredag skrev nyligen ett inlägg om hur det är att vara reseskribent i Landet Lagom, i en tid då det pratas allt mer om hållbarhet och om att turista på hemmaplan. Den är så bra tycker jag – för den visar komplexiteten av besöksnäringen och indirekt visar det också att vi inte kan fortsätta tänka svart-vitt utan att dialog och samarbete är viktigare än någonsin. Precis vad Let’s Meet & Talk handlar om, där Annika med Resfredag varit en av de reseskribenter jag varit i kontakt med.

Här ger jag min bild av det som Annika så bra skriver om i sitt inlägg Ett inlägg om svensk turism i landet lagom

Avvägningar för och emot. Svårigheten i att välja rätt, hur man än vrider och vänder tycks det bli fel. Ja, det är svårt att vara alla till lags. Om man lever i Landet Svart-Vitt.

”Landet Lagom” kanske klingar lite tråkigt i mångas ögon, men just lagom är det vi behöver bli om vi ska ha en hållbar turismutveckling. Vi kan inte ha för mycket eller för lite av det ena eller andra, det är då det bli ohållbart. Balansen är viktig för att det inte ska tippa över för mycket åt något håll. För när trycket blir för högt använder vi ord som massturism, överturism och slitage. När trycket blir för lågt ersätts orden med nedläggning, konkurs, urbanisering.

För som jag ser det är det just Landet Lagom vi behöver bli, på riktigt. Då är dialog, samarbete och en vilja att förstå varandra är viktigt för att få balans, för att bli just lagom. Det gäller alla – turismföretagare, destinationer, offentlig sektor, media och samhällsmedborgare.

Här har media med reseskribenter och influencers en större roll att spela än vad kanske många tror. De tar en enorm plats i samhällskommunikationen och är en viktig länk i samspelet. De informerar, inspirerar och påverkar mer och snabbare med samhällsinvånare än vad offentlig sektor och näringsliv gör. Därför fick media och mediafrågor ta plats i Let’s Meet & Talk.

I de dialoger jag själv haft med turismföretagare eller destinationer hittills i år så har jag ofta ställt frågan om hur de arbetar tillsammans med reseskribenter och media:

”Hur resonerar ni kring val och strategier vid samarbeten och brukar ni tänka på vilka platser och årstider ni väljer att lyfta fram i det ni förmedlar vidare via kanaler som dessa? Låter ni skribenterna få ta del av era hållbarhetsstrategier?”

…så blev svaret i stort sett alltid att man inte alls lägger sig i deras arbete.

Nej, jag vet vi har och ska ha en tryckfrihet, det är inte vad det här handlar om. Det här handlar om att kommunicera för att tillsammans hålla balansen inom olika geografiska områden.
Det samma gäller när jag ställt frågan till reseskribenter om de brukar be om att få ta del av ett områdes ”känsliga” punkter innan de besöker och skriver om något som kanske kan rubba balansen. Svaret är oftast nej, och de som trots allt försökt får till svar ”Skriv vad du vill”. Hur ska de då kunna veta eller få förståelse för varje plats egna utmaningar och kritiska områden eller tider?

 

Videoklippen från mina intervjuer med företrädare för turism och media kommer att publiceras i sin helhet efter sommaren här på letsmeetandtalk.se och på Instagram (@letsmeetandtalk.se) kan ni redan nu läsa och se mer av några av de intervjuer som gjorts.

Landet Lagom kommer inte vara något för alla – och kanske behöver vi inte alla stå och trampa på mitten, för om hälften är vita och hälften svarta så blir det ju bra på balansbrädan det också – eller hur!?

– – – – – – – – – – –

 

Vill ni läsa mer?
Här är en fördjupning där jag kommenterar Annikas inlägg mer i detalj:

Topparna och dalarna är för stora inom svensk besöksnäring då alla ska ut och resa samtidigt – det vill säga under några få sommarveckor (eller mer exakt de tre-fyra semesterveckorna) och under vinterns jul- och sportlov. Plus helger i för- och eftersäsong. Och så ska vi åka till sommardestinationer på sommaren och vinterdestinationer på vintern. Vi rör oss likadant på väldigt begränsad tid till väldigt begränsade geografiska områden. Vi reser snabbt och stannar kort tid på platserna, för kanske har vi en bucket-list i fickan som ska tickas av innan semestern är över.

Annikas 10 punkter med mina kommentarer:

#1. Res inte utomlands! Tänk på klimatet! Svemester är underbart, ut och njut – Sverige är fantastiskt!

*Planerar för en semester i Sverige.*

“Fast hallå där, vänta nu… res inte för mycket i Sverige, och res heller inte oansvarigt! Flera svenska turistorter är överexploaterade, våra fjäll klarar inte den tunga belastningen av turistströmmar och det är alldeles för mycket bilar ute på vägarna.”

Linda: Jag tycker det är toppen att resa runt i Sverige, men res till platser där det för tillfället är lågsäsong. Då minskar man trycket på överbelastade platser och bidrar samtidigt till förlängda säsonger, vilket ger ett balanserat flöde av besökare till en ort, jämnare arbetsbelastning för företagare, ökar möjligheten att ha året-runt-anställda och ökar serviceutbudet till lokalinvånare. Och ja, här skulle det sitta fint med en stor samhällsförändring kring när och hur man tillåts ta ut sin semester eller låta elever vara flexibla med sina ledigheter över läsåret. Men ska vi ha balans – så behövs det.

 

#2. Svenska resebloggare skriver bara om utlandsresor, varför satsar ni inte mer på att lyfta Sverige?

*Kontaktar oräkneliga svenska destinationer för samarbeten.*

“Vi har tyvärr satsat hela vår marknadsbudget på att bygga en ny flygplats. Vi jobbar faktiskt mest med de utländska marknaderna och ser stor potential där.

Linda: I stora delar av norra Sverige har det varit så tyvärr. Men i södra Sverige är det mer fokus på svenska resenärer. Det är de svar jag fått i alla fall…

#3. “Skriv mer om dina resor från vackra platser i Sverige!”

*Skriver inlägg om Österlen och Höga Kusten.”

“Eh, skriv absolut _inte_ om Österlen, Bohuslän, Abisko och Höga Kusten – de behöver faktiskt inte fler turister. Skriv istället om okända platser.”

Linda: Eller så skriver man om de här platserna på ett annat sätt, som att uppleva dessa platser i lågsäsong – om möjligt förstås… av säkerhetsskäl kan exponerade fjällområden naturligtvis inte besökas året-runt. Men ja, det kräver att turismföretagare har möjlighet att satsa på längre/fler säsonger, och att både företagare och destinationer inte bara marknadsför sina högsäsonger utan kanske framförallt lågsäsongerna.

#4. Visa oss dina svenska smultronställen, inte sevärdheter som alla redan känner till!

*Skriver inlägg om doldisar i turist-Sverige.”

“Men vad sysslar du med? Vill du att dessa platser/vandringar/sevärdheter etc ska förvandlas från hemligt magiska oaser med ett fåtal lokala besökare till något slags turistjippo med glasskiosk och minigolf!?”

Linda: Hjärtefråga! Vi behöver vara försiktiga med att skriva om platser som inte är rustade för att ta emot besöksströmmar, och inga känner till de här platserna och förutsättningarna bättre än locals – så ta hjälp av lokala turismföretagare och destinationer (som i sin tur behöver ha förståelse för vad infrastruktur och massturism innebär).

 

#5. Vi håller på att “skärma sönder” hela mänskligheten. Folk verkar inte göra något annat än att kolla på sina skärmar!?

*Köper friluftsutrustning för att uppleva mer av Sverige.*

“Det är inte klokt hur många okunniga prylfanatiker som har noll koll på naturen. Här kommer storstadsfolket och exploaterar Sveriges skogar, stigar och leder.”

Linda: Det finns många ”okunniga” i naturen, stämmer, problemet är att de inte inser det själva utan går på en ”kan själv”-variant och så blir det fel…
Men visst är det många som är kunniga också – problemet här är inte att de exploaterar stigar och leder, utan problemet är att man är ute samtidigt, för mycket människor på för kort tid på samma plats.

 

#6. Uppmuntra inte folk att resa under högsäsong, se till att de reser off season.

*Bokar en weekend till en svensk småstad i november.*

“Va, nej – vårt hotell har stängt för säsongen! Och restaurangen också. Och fiket. Kom tillbaka i slutet av maj, vi håller öppet fram tills skolorna börjar i augusti.”

Linda: Jo, de områden finns ju också.
Men många har öppet – fast ingen kommer eller skriver om det. Exempelvis är mitt eget Vadstena och Omberg öppet året runt med flera olika hotell, vandrarhem, fik, restauranger och aktiviteter som Zipline*, MTB* och vandring*. Det är otroligt få skribenter som uppmärksammat det, den enda tidning som gjort reportage hos mig* utanför högsäsong är Utemagasinet (applåd)!
Inte ens markägarna på Omberg, Sveaskog (läs vi svenskar), vill skriva om Omberg off-season, trots det slitage det medför med för många besökare på deras (läs våra) marker under högsäsong.
(*= Lindas eget företag Woods & Water)

 

#7. Tillväxt är enda vägen framåt! Den skapar arbetstillfällen och välfärd!

*Uppmuntrar folk att resa för att stötta våra svenska turistentreprenörer, och företagare att drömma stort och våga satsa.”

“Nej, alltså _småskalighet_ är enda vägen framåt! Och minimalism. Och hållbarhet. Småskalig, minimalistisk och hållbar tillväxt. Japp, så måste det bli!”

Linda: Nej, endast tillväxt är ingen väg framåt, vi måste sluta mäta framgång i tillväxt. Livskvalitet däremot. Livskvalitet för turismföretagare och lokalinvånare och fina högkvalitativa upplevelser för de som besöker oss. Men den är svårt att leverera som turismföretagare när ”alla kommer samtidigt”.

 

#8. Det är så sjukt tråkigt att vandra när det ligger skräp längs hela vägen. Och lederna var dessutom DÅLIGT UTMÄRKTA! Hur svårt ska det vara liksom!?

*Föreslår entréavgift för svenska nationalparker och tillhörande vandringsleder.*

“Eh, inträdesavgift? Aldrig i livet! Naturen ska vara öppen och tillgänglig för alla! Det ska vara jämlikt. ALLA måste ha råd att vistas i naturen, annars blir det en klassfråga!”

Linda: Nej, kanske inte entréavgifter, men begränsat antal besökare. Vi kan inte styra individer, men vi kan styra marknadsutbud, infrastruktur och marknadsföring för att kanalisera besökare till andra tider och platser. Dessutom behövs mer kunskap om hur man vistas i naturen utan att skräpa ner eller slita på den.

 

#9. Det är för många orutinerade vandrare i vår vackra svenska natur. De packar för mycket och klär sig dessutom olämpligt.

*Köper nya vandringskläder.*

“SNÄLLA RARA! Det blir nästan skrattretande att se dessa nyekiperade och kapitalistiska newbies i fjällvärlden som kommer i sprillans nya kläder från topp till tå. Jag köpte minsann alla mina kläder second hand, och har dessutom gått i mina gamla vandringskängor i över 25 år nu.”

Linda: Skippar svara på denna… lägger krutet på annat.

#10. Det är tråkigt att vara turist i Sverige. Hotellfrukostarna bjuder inte på det lilla extra och servicen är obefintlig.

*Tipsar om bra svenska hotell.”

“Det är så SJUKT dyrt att resa i Sverige! Orimligt dyrt. Nästa gång bokar jag en resa till Asien istället, där får jag mycket mer för pengarna.”

Linda: Reseskribenter, har ni kommit så här långt så har ni gjort vad ni kunnat. Säkert påverkat många till att fatta bättre och mer hållbara beslut – men you can´t win them all. Landet Lagom kommer inte vara något för alla – och kanske behöver vi inte alla stå och trampa på mitten, för om hälften är vita och hälften svarta så blir det ju en bra balans det också – eller hur!?

 

 

Text och tankar: Linda Staaf, Initiativtagare till Let’s Meet & Talk