Cajsa Rännar, Friluftsfrämjandet:

Sedan Covid-19-krisen slog till för lite mer än ett drygt år sen har svenskarna vallfärdat till närbelägna skogsdungar och friluftsområden som aldrig förr. Från början ropade vi bara heja, heja och var så glada över att folk hittade ut till det förlängda vardagsrum, gym och plats för tröst och ro som naturen kan vara. Men hejaropen är inte längre lika okomplicerade. För i vår iver att ta hand om oss själva under pandemin, glömde vi att ta hand om naturen lite extra. Och vi missade också att sprida ut oss.

 

Sverige har över 5000 naturreservat, 30 nationalparker och en stor mängd tillgänglig natur som inte är skyddad. Det finns yta att röra sig på och om vi tar ansvar för att sprida ut oss kan naturen tåla att hur många som helst vistas där lite då och då. Men det är inte en mänsklig rättighet att åka till samma stadsnära friluftsområde allihop.

 

Tänk såhär: De fem första utflyktsmålen du kommer att tänka på har troligtvis alla andra också kommit på. Åk inte dit. Tänk en gång till. Ta nummer sju, åtta eller nio på din lista. Om vi är några fler som gör så kommer det inte att bli lika trångt på parkeringarna, fullt i soptunnorna och söndernött på stigarna. Och det är vårt ansvar.

 

Det är också vårt ansvar att ta med minsta lilla skräp hem. Även äppelskrutt, korvrester och snusprillor men även toapapper, våtservetter och tuggummi. Det är vårt ansvar att ta hand om den eld vi tänder och vårt ansvar att vi släcker den noga. Så noga att vi kan hålla kolbitarna som blir kvar i handen, och att vi inte använder löst virke vi hittar i skogen som ved. När vi var små lärde vi oss att det är okej, men det är inte det längre. I den döda veden bor djur och insekter. En skog är inte bara träd som står upp, den är också träd som ligger ner.

Det är vårt ansvar att ta reda på vilka föreskrifter som gäller i de områden vi besöker. Vi måste ta reda på om det är okej att tälta, cykla eller elda. Det är inte alltid tillåtet. Och om vi tillhör den grupp som är lite mer vana än många andra vid att vistas i naturen har vi ett ansvar att föregå med gott exempel. Vi lär genom att härma. Ge dem runt dig något riktigt bra att ta efter.

 

Naturen är inte full. Den är bara lite trött just nu. Trött på att vi inte sprider ut oss, inte plockar upp skräpet efter oss och inte tänker på att det här med friluftsliv inte är en fluga. Det är för många en livsstilsförändring som kommer att leva kvar långt efter att covid-19 släppt taget om oss.

 

Så gör en extra insats när du är ute i naturen. Ta upp skräp som inte är ditt. Ta med egen ved ut när du vill elda. Släck både din egen eld och den pyrande askhög du kanske råkar gå förbi. Och dela gärna, på ett mjukt och bjussigt sätt, med dig av det du kan.

På så sätt kan vi få ha allemansrätten kvar. Och en fortsatt möjlighet att umgås i naturen, corona eller ej.

 

Cajsa Rännar, chefredaktör för Friluftsfrämjandets Magasin Friluftsliv

Fotograf: Abraham Engelmark